Helelena

Alvin är inte nån riktig mammagris, även om jag skulle önska det!

Näe, han är snarare en pappagris!

.

Så fort pappan kommer hem ropar han "BEBIS!!", och bebisen släpper genast allt han håller på med, häromdagen släppte han till och med bröstet när han låg och åt, för att lystra till pappan!!

.

Och när de sen får ögonkontakt så ser man tydligt när Alvin har lokaliserat ansiktet till Pappa, så spricker ansiktet upp i ett leende, och sen en förvänstansfull blick som undrar vad det ska bli för bus nu! För bus, det blir det!!

Sen busar de och Alvin "skrattar nästan", som han inte "nästanskrattar" med nån annan, (eftersom han inte riktigt börjat skratta än), och när mamman närmar sig blir det nästan sura miner, som att man stör. (Men det tillåter inte mamman, så det gör snabbt över).

.

Sen busar de tills all energi tagit slut och de somnar ganska ofta i soffan tillsammans.

(Berätta inte för E att jag lagt ut dessa bilder, tror inte han skulle uppskatta det..)

Och det är så kul, för ett tag var jag lite orolig att han skulle bli en mammagris, vilket inte vore så konstigt eftersom han spenderar hela dagarna med mig, men det är det då sannerligen inte!