Så var det vardag igen...

Har ju faktiskt jobbat i nästan en vecka nu...
Känns sådär, lite bättre än innan vårat påsklov i alla fall, men långt ifrån bra...

Men det är ju bara att bita ihop och se glad ut, det är ju inte barnens fel att min arbetsgivare är kass....
Så man gör ju sitt bästa ändå för deras skull..

Hade lönesamtal med min chef idag, så hon fick höra hur mycket jag inte mår bra, och varför...
Undra om jag får hög lön?? =)

 

Jag skulle verkligen vilja utbilda mig till florist, och det känns som om det skulle jag kanske till och med våga... Finns en utbildning bara 15-20 mil härifrån, så då behöver man ju inte vara borta ett helt år, utan veckopendla kanske.. Fast då är grejen just nu, att vi har ju planerat att åka utomlands till hösten, och det vill jag verkligen ska bli av, jag vill inte vänta ett år till på det. Det känns som om jag inte vill välja bort det mot nåt annat överhuvudtaget... Och om vi då åker, så känns det som en dålig tidpunkt att börja en utbildning till hösten, både ekonomiskt och tidsmässigt... Men endel utbildningar startar ju både på hösten och efter nyår, så då kanske det är ett alternativ...
Får klura lite på det där, om ingen annan har nåt jobb att erbjuda mig förstås...

 

Men strunt i det nu, annars har det väl inte inträffat några större skandaler i mitt liv, har parkerat undan skotern för säsongen... Hade den ju framme i kanske två månader... Måste vara nåt slags minimumrekord... 5 mil har det blivit i vinter... Skrämmande vad dyra de där milen är, med tanke på vad försäkringen kostar...
Skoterturerna lär väl se ut såhär i framtiden:



Idag ska jag klippa mig i alla fall, både jag och E.. Det brukar ju inte heller leda till några höjda ögonbryn, med tanke på att jag oftast bara toppar mig (förutom när jag, L och C for till Sundsvall och jag klippte av mig allt långa hår och blev korthårig, utan att nån utom de visste om det... Då blev det ett och annat höjt ögonbryn..) Men nu behövs det verkligen toppas, mycke kluvna toppar...

Oj, vad tråkigt mitt liv känns just nu... Men det är väl det som räknas som vardag.

Nu är det jobb igen...

Kram!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback