Lång dag!

E hade ju operationstid 07.15 idag, inne i stan.
Hmm, jobbigt tänkte jag, att behöva kliva upp så tidigt!! Vid 5!! Men å andra sidan så tänkte jag att då kommer vi ju hem tidigt då!
Trodde jag ja...
För det första försov vi oss, så E väckte mig i panik "HELENA, KLOCKAN ÄR SEX!!"
OK, tänkte jag, "klockan är sex, vi är försenade! Men vad betyder det? Vad är vi försenade till? Vad ska vi göra??"
Men rätt snabbt kom verkligheten ikapp mig.
Lätt panik, och i full dimma hela vägen in till stan.
Hur vi ändå lyckades landa på ortopedmottagningen 07.15, vill man kanske inte veta...
Sen gick operationen bra, det tog lite tid, från ca 8.00-10.15 satt jag och väntade och visste inte alls hur lång tid nåt skulle ta. Men då kom narkosläkaren (berättade E sen) ut och sa att han var precis fördigopererad, så han skulle ligga på uppvak 1,5-2 timmar, och där fick jag itne vara, så jag kunde göra nåt annat.
OK, skönt tänkte jag, då får jag i alla fall ett besked, nåt att gå efter.
Då drog jag på stan, och hittade oväntat mycket fina saker, rea lite här och var, och 1,5 timme senare hade jag shoppat rätt bra! (Vad jag handlade kan ni få se en annan dag!)
Sen drog jag mig tillbaks till sjukhuset för att möta upp min kära när han vaknade upp ur sin sömn.
Trodde jag ja...
2 timmar ytterligare fick jag sitta och vänta innan han kom ut från uppvak.
Trött som en gnu och hungrig som en varg var jag.
Haltandes och med kryckor kom han sen....
Han hade visst somnat om....
Just då tyckte jag nästan mer synd om mig själv, än om honom!!!
Han hade ju i alla fall fått sova i flera timmar, medans jag suttit på den obekväma soffan i väntrummet på centraloperation i flera timmar, från 07.15-14.00 minus 1,5 timme!!
Jaja, med lite mat i magen, så kunde jag tänka klart igen, och det klart att det är mer synd om honom.
Sex veckor med en aluminiumskena under foten och kryckor och tio dagars penicillinkur blev domen.
Rätt saftigt för ett litet jack bara!!
Men tydligen är senor svårläkta saker, och behöver mycket stöd för att läka ihop!
Det stod i papprena han fick nånstans att "ingen tråd i världen kan hålla ihop stortåns sträcksena, därav skenan".
Nu ska i alla fall jag sova.
God natt!

Kommentarer
Postat av: Kickan

Men hallå, jag skulle göra mycket för att få vara på op en hel förmiddag!! Gå runt och smyg-glo och andas in den ljuva doften av Sterilium och drömma mig bort bland blå op-kläder med muddar och munskydd och skalpeller och blod och narkoser........ Ja jag är skadad.

2010-06-29 @ 23:22:23
Postat av: Helena

"Gå runt på op"??? Tror du de har öppet hus?? Jag var inte ens välkommen på UVA... Alla andra anhöriga som kom efter oss fick följa med in när de bytte om och gjorde sig i ordning för narkosen, men oss sa de ingenting till, utan tog bara med sig E och sa "Du kan komma med här" och så försvann de. Så jag kom inte ett steg längre än väntrummet!

2010-06-30 @ 12:01:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback