Wiihoo!!
Första löpturen avklarad!!
Inte så himla flygande lätt som jag vill minnas det, kroppen kändes stel och ovan och flåset satt långt inne!
Och när man är klar och det är gjort så känns det ju alltid bra!
Men det gick lite bättre efter en stund.
Och min inställning är ju helt annorlunda nu motför förr i tiden.
Förut gav jag ju upp när det kändes jobbigt, nu vet jag ju, långt därinne, att jag klarar av det och därför är det aldrig nån tvekan på att jag ska fortsätta!
Och det är härligt bara att känna det!!
Och när det känns jobbigt så är det ju bara att snegla ner på skorna så blir man ju lycklig och får extra energi!
Kommentarer
Trackback
