Proppmätt!? -dag 94

Alltså, jag har ingen känsla för amning.
Eller rättare sagt, jag har bara en känsla; mata, mata, mata!

Så pojken skriker och jag ammar, eftersom han visar tecken på att han är sugen. Så äter han...i tre sekunder och sen skriker han, äter, sen skriker...osv.

Och eftersom han ätit lite idag, tycker jag, så fortsätter jag försöka amma eftersom jag tror att han är hungrig, tills jag blir så uppgiven av allt skrik att jag ger upp. Och stoppar in nappen i den skrikande bebin som tvärslocknar.
Förmodligen proppmätt men "snuttsugen".
Samma scenario skedde både på fm och nu ikväll. 

Har jag ingen känsla alls?
Eller kan han precis ha kommit ur 3-veckors tillväxtperioden så han har tokätit de senaste dagarna och nu är nöjd? Fast jag tycker inte att han tokätit, bara på kvällarna... 

Men idag tycker jag han ätit lite hela dagen. Fast om han är nöjd så borde väl jag vara nöjd med... 

Imorgon ska jag inte tvinga i honom mat om han skriker... 
Måste försöka pränta in att alla skrik inte innebär att han är hungrig!

#blogg100

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback