Helelena

Den har, och gör, förändrat mig både kortsiktigt och långsiktigt. 

Har jag ont i huvudet eller är på dåligt humör så kan en löprunda eller skidtur få mig att komma hem med ett leende på läpparna. Den gör mig till en piggare, gladare mer tålmodig människa som orkar betydligt mer än jag gjorde tidigare. 

Den får mig att vilja prova på nya saker och utvecklas. Har provat på många olika saker som jag varit sugen att prova. Några har jag slutat med, några har följt med.

Förut kunde jag inte fara och träna själv, då hängde träningen på om jag fick med mig nån på pumpen eller inte, eller om nån drog med mig. Sen jag började träna på allvar så har jag aldrig tvekat att åka iväg själv, vare sig det varit Zumba, ett varv i skidspåret eller yoga.

Jag insåg att den jag måste förlita mig på om träningen ska bli av är mig själv.

Det har oxå stärkt mig, fått mig att inse att jag klarar av saker jag inte trodde och att jag får saker att hända! 

Vem kunde tro att jag, med hyfsad lätthet, skulle springa en mil för sex år sedan? Eller cykla 45 km bara sådär en söndagkväll? Inte jag i alla fall... 

Och det tar mig ju oxå ut på saker, till Vårruset, till Workout Åre, ända till Portugal har träningen tagit mig! 

Och lärt känna människor jag aldrig skulle träffat annars. 

Och just det, Glad midsommar på er!