Helelena

Det blir andra gången jag träffar henne.

Jag mår ju bättre och bättre, kanske börjar närma mig mitt gamla jag, bara jag får sova. Och lär mig hantera mitt nya jag. Men det är ändå skönt att få prata med nån som är expert på mina problem. För jag är ingen expert på att må dåligt. Jag är skitdålig på att må dåligt. Men det finns hjälp!

Förra gången sa hon "Om vi möts på stan får du heja först, annars hejar vi inte alls". Antar att det är för att det ev  inte ska uppstå en pinsam situation för mig, att jag ska behöva berätta att jag träffar en psykolog. Och det är säkert många som tycker det är jobbigt eller pinsamt. Det är tråkigt tycker jag. 

Det är inget man ska skämmas för.

Jag tycker inte det är jobbigt att sitta i väntrummet och hämtas av psykologen, oroar mig inte för att nån ska se.

Jag är tacksam och glad att jag får hjälp och delar gärna med mig av mina historier och den hjälp jag fått prova på.

Vi klarar inte allt själv, även om vi tror det, jag trodde oxå det. Jag har ju alltid varit stark och klarat mig själv!

Att gå till psykolog/kurator när man mår dåligt i skallen är lika normalt som att man går till tandläkare om man har ont i munnen eller doktorn om man har ont i magen. 

Jag ser framemot att få prata och gråta och ösa ur mig alla jobbiga tankar. 

Och psykologen som svarar att jag är helt normal, men har haft det lite tungt ett tag. 

Men nu är julstädningen så gott som klar! Förutom det...och det... Och så det...

Och det snöar!

Och kojnissen sover i sin sjuhundrafemtielfte koja!

Tyvärr hjälpte det föga, han har redan tippat den en gång...

Vi har inte klätt den än, men det blir i helgen innan V far till sin mor. Blir spännande att se vad Eddie tycker!!

Sen hämta vi trötta barn.... 

Och nu har jag precis snabbstädat lite nere, när fan ska man annars hinna? Det är ju stört omöjligt när barnen är hemma!! De är ju som två stormvindar, hela tiden!! 

Så det dröjer väl inte länge innan det ser likadant ut.. Men men, nu är det gjort. 

Och efter tre nätter i tältsängen (visade jag den??) så sover nu Alvin i kojan uppe inatt. Spännande med nya ställen...

Såhär såg tältsängen ut som han och pappan byggde ialla fall, om jag inte visat den...

Tur att ironman är röd i alla fall!!

Eddie blev tvärförkyld inatt (smittad av storebror och far??) så han och pappan fick stanna hemma.

Sen har han sovit då mycket idag så han var inge trött förräns vid nio, jan som brukar gå och lägga sig sju-halv åtta, och ibland ännu tidigare! 

Och Alvin somnade kvart i tio... 

Måste aktivera de mer imorgon..,, 

Eddie blev sju månader idag oxå, fast det har jag glömt bort och inte upplyst honom,  eller nån annan om, men han verkar överleva!

Kanske för att han somnade efter kyrkan.

Har suttit i flera år sent på kvällen den 23:E och slagit in julklappar. Alla julklappar typ.

Har lovat mig själv att undvika det i år, så då är det bara att sätta igång!

Jättefint intiativ som var mycket uppskattat av alla!

Och stigen avslutades med fiskedamm! 

Sen avrundade vi kvällen med massvis av tända ljus och glögg!

Men nu har lugnet lägrat sig över Plassen och jag ska hoppa i säng oxå, för att orka med dessa vildingar ❤️❤️ imorgon oxå!

Men när man har några dagars uppehåll blir det svårare och svårare att komma igång igen. 

Vad har hänt sen sist då?

Hamnade i en svacka igen med ångest och tillhörande känslotillstånd.

Men med en sjukskrivning och diverse hjälp så känns det som att jag är på väg upp igen. 

Så nu är det fokus på återhämtning, vila och mys! 

Kör är ju bevisat bra för hälsan!

Så ikväll kör vi! 

7 km medicin, dock halkigt så det gick sådär, känns i höftböjarmusklerna...

Men hoppas på mera snö!!!